Bergsguideyrket

Bergsguidens arbete tog form redan under 1800-talet då många äventyrare med lokalbefolkningens hjälp försökte betvinga Alpernas toppar. Dessa lokala bönder och herdar som väl kände till området med dess dalar, pass, stigar och glaciärer utnyttjades som vägvisare eller sk "guider". Idag är det många vandrare, klättrare och skidåkare som utnyttjar bergsguidens tekniska kunskaper och lokalkännedom för att göra vandrings- och glaciärturer, bestiga toppar, klättra, göra skidbestigningar och skidturer samt lära sig olika tekniker för säker färd bland bergen. Bergsguidens arbete har till skillnad från förr i tiden blivit ett etablerat och professionellt yrke där en gedigen och krävande utbildning med slutlig examen medför rättigheten att titulera sig "bergsguide".


Bergsguideutbildning i sverige
Behövs en bergsguideutbildning i Sverige? Johan Arnegård och Carl-Michael Frantzén genomförde ett examensarbete med bl a denna frågeställning under det sista året av sina studier på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Resultaten i examensarbetets rapport visade på att det föreligger ett behov av bergsguider samt någon form av auktoriserande utbildning för dessa, se Arnegård, J. & Frantzén, C-M. (1989). Bergsguider – utbildningsfrågor, Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Idrottslärarlinjen, Projektarbete, Rapport nr. 1989:11. Det har tidigare inte funnits någon auktoriserande utbildning för bergsguider i Sverige och önskemål har framförts från flera håll om en sådan professionell utbildning även i vårt land. Med den ständigt växande fjällturismen och det ökade intresset för klättring, glaciärvandring, turåkning, telemark och toppbestigningar på skidor i de svenska fjällen ökar också efterfrågan på utbildad personal som verkligen kan erbjuda kunskap, säkerhet och kvalité under bergsguidning och kurser där dessa aktiviteter ingår. Med detta som bakgrund bildades den 8 december 1990 Svenska Bergsguideorganisationen – SBO. År 2008 beslutade SBO om att anta den internationella bergsguideorganisationens(IFMGA) Code of professional conduct som en riktlinje för svenska bergsguiders arbete.

Code of professional conduct

 

Den 11 april 2008 fastställde och publicerade Konsumentverket allmänna råd om kommersiell verksamhet på glaciär i Sverige. Råden finns tillgängliga i Konsumentverkets författningssamling, KOVFS 2008:5.

Kovfs_2008_5_Glaciärsäkerhet.pdf



En svensk bergsguides kunskaper och färdigheter
En bergsguide ska med god kunskap och säkerhet kunna leda vandrings- och skidturer i fjällen året runt och i alla väder. Han/hon ska också med stor säkerhet kunna leda klippklätter- och isklätterturer i små och stora berg samt vara väl insatt i bergräddningsteknik. En bergsguide ska snabbt, effektivt och säkert samt med god marginal kunna leda alpina klätterturer i mixad terräng (snö, is och klippa) och över glaciärer både sommar och vinter. Bergsguiden ska dessutom vara en kompetent skidåkare i olika snöförhållanden, med stor erfarenhet av alpin skidåkning samt vara väl förtrogen med tekniker och säkerhetsförfaranden vid skidbestigning i alpin glaciärterräng. En bergsguide ska vara pålitlig och ansvarsfull med känsla och ödmjukhet inför naturen samt ha ett intresse av att vilja dela med sig av sin kunskap och sin entusiasm för bergen utifrån en deltagande vägledning och ett positivt ledarskap.

Hur bergsguider arbetar
Bergsguider kan vara verksamma på många olika sätt men de flesta arbetar enligt följande:
• Med privata gäster eller grupper för ett specifikt resmål eller aktivitet
• Arbetar med egna kursprogram och aktiviteter
• Anställda av researrangörer, utbildningsenheter eller fjällstationer där de leder kurser, utbildningar och aktivitetsprogram

 

Svenska
Bergsguide
Organisationen

© Svenska Bergsguideorganisationen. All rights reserved. 
Powered by Asberg & Veenhuis